Aramis?! och Jaquetão

Det fina med att inte uppdatera så ofta är ju att det hinner hända en hel del spännande mellan gångerna. Följer ni mig på instagram är ni lite mer up to date men för er andra kommer här en sammanfattning.

Om vi börjar med Importante. Ända sen jag träffade honom har jag klurat och grunnat på ett passande smeknamn till honom. Ni känner ju honom som Silverhästen, vilket är något jag aldrig kallar honom personligen utan det är mer en titel att beskriva honom med. Importante är ett väldigt passande namn för han är ju otroligt viktig, men det är inte ett namn jag vill använda att kalla honom. Häromdagen slog det mig äntligen. Han är en Aramis. Ett mjukt och nobelt namn, precis som han är. Jag ska försöka att hålla mig till det namnet men nu vet ni att Importante, Silverhästen, Lilleman och Aramis är alltså samma individ… jag har bara två grållar. ;) Kärt barn har ju trots allt många namn.

Ja, Aramis alltså. Han har vuxit något enormt i år. Från att ha tagit sina första trevande travsteg med ryttare den sista dagen av 2017 är han nu helt inriden. Vi är ute i skogen, hoppar diken och murar, vi har varit vid stranden och galopperat i havet och just nu fokuserar vi på att lägga en bra grund på ridbanan. Han är en riktig liten Ferrari med mer energi än jag är van vid, men som tur är är den endast positiv och sällan eller aldrig stressad. Det märks redan vilken oerhört kapacitet han har och jag ser SÅ fram emot att utvecklas vidare med honom.

Jaquetão har haft en ganska jobbig höst och vinter med diffusa problem i kroppen. Ingen har hittills kunnat säga riktigt vad felet är, det är inget särskilt akut eller allvarligt men jag märker att något stör lite. Han får ta det väldigt lugnt men när han själv tar initiativ leker vi med trick och frihetsträning. Han kan nu buga helt utan assistans, har lärt sig att ligga, ligger på sidan och håller på att lära sig att sitta. Vi har dessutom introducerat spansk skritt vilket är en kalaskul övning, så där får jag bromsa honom lite för att han inte ska bli alldeles för exalterad. :)

De få ridpass vi haft har också gått alldeles strålande, både ute i skogen och på banan. Han kan vara rätt vild av sig men så länge jag sitter på är han en ängel, jag har sagt det många gånger förut men det är som att han är född till att bli ridhäst. Här kan ni se en kort film från dagens träning, där ni får se vår första riktiga galopp uppsuttet!

Bilderna (inte printen på Aramis galopp) i det här inlägget är fotade av Sofia Eriksson.