Nu är det en månad sedan jag senast skrev och en hel massa har hänt! I slutet på maj arrangerade jag clinic med Arne i Tvååker där jag hade med mig Conny. Det var en riktigt bra helg, jag fick massor av inputs och aha-upplevelser kring sitsen, som jag dels haft enorm nytta av själv men även med framgång kunnat föra vidare till mina egna elever.
Jaquetão har utvecklats med rasande fart. Efter clinicen i Tvååker började en vild tanke gro i huvudet på mig… I mitten på juni var det dags för ännu mer Arne-träning, då han skulle komma till Lidköping för privata träningsdagar med mig och ett par andra från gruppen Equites. Tänk om jag kunnat ta med mig Jaq?! Jag hade inte haft en tanke på att åka någonstans med honom än på ett bra tag, men ni vet när man bara får känslan att man är redo, trots att det “borde” vara för tidigt… det kändes verkligen som att Jaquetão var redo.
Så vi la in en spurt med transportträningen. Jaq har inte varit svårlastad en enda minut, men jag ville ge honom massor av enkel, lättsam tid i transporten innan det var dags att åka. Han tog allt med ro så jag hivade in både honom och Conny och åkte på ett par kortare äventyr. Ena gången lastade jag ur honom hemma hos en vän till mig och tränade en stund på bortaplan. Han skötte sig alldeles strålande trots att det var en helt ny plats och hästar runtomkring.
Eftersom det skulle vara så lugnt i Lidköping kände jag att det vore den perfekta möjligheten att öva på att åka iväg. Jag hade egentligen inga planer på att faktiskt ha några lektioner med Arne, eftersom jag ju skulle ha med mig Conny också.
Resan till Lidköping gick som en dans. Vi stod en halvtimme på Landvetter flygplats klockan 23 i väntan på att plocka upp Arne innan vi körde vidare. Ca fyra timmar i transport blev det totalt och båda hästarna skötte sig strålande hela vägen. Väl på plats knallade Jaq ur transporten och in i sin lånebox utan att säga ett ord. När jag kom på morgonen dagen därpå låg han ner och sov… helt trygg med andra ord.
Jag hade ute honom på en kort promenad på området och han var så duktig! Någon enstaka gnäggning men han hetsade inte upp sig en enda gång, trots att det var hästar som ropade på honom från alla håll. Så med tanke på hans fantastiska temperament beslöt jag mig att ta en lektion med Arne.
Jag var helt mållös när vi var klara! Vilken häst! Tre år gammal hingst, på ny plats, ca en halvtimmes full fokus på mig. Så imponerande! Arne blev också förtjust i min fina portugis. Det blev så att jag hade en lektion om dagen med Jaq under de fyra dagarna vi var där. Jag fick många bra inputs och vi utvecklades verkligen tillsammans. Öppnor för hand och i longering, slutor längs staketet och så smått in på volt, galoppfattningar från samlad skritt med mera. Jag har verkligen en diamant, det gäller bara för mig att slipa till kanterna…
Conny och jag hade vår sista lektion för Arne tillsammans den veckan. Han har ju varit halvpensionär sedan i vintras men nu har jag beslutat att lägga träningen på hyllan helt och hållet. Vi fortsätter ha det mysigt och roligt ihop såklart, men träningskapitlet är avslutat. Erbjuder Conny tänker jag självklart inte säga nej… ni förstår nog hur jag menar.
Vi hade i alla fall ett par härliga ridpass under veckan och framförallt det sista var helt fantastiskt. Vi jobbade bara i skritt med öppnor och slutor… men känslan vi fick till slog allt och jag kände mig så nöjd med vår avslutning. Det var som att jag, Arne och Conny gemensamt kom fram till att göra det absolut bästa vi kunde en sista gång.
De fina bilderna är tagna av Erika Storbråten. Tack till hela gänget och Arne för en underbar vecka!
Min sadel är en Bückeburger som presenteras i samarbete med Taur.se.